Månens framsida

Namnen på de större månhaven och några kratrar på månens framsida.

Månens framsida är den halva av månen som är konstant vänd mot jorden, medan den motsatta sidan kallas månens baksida. Endast en sida av månen är synlig från jorden eftersom månen roterar runt sin egen axel med samma hastighet som den kretsar runt jorden. Detta kallas bunden rotation eller tidvattenlåsning. Månen lyses upp direkt av solen och det cykliska varierande som detta innebär för en betraktare på jorden styr månfaserna. De områden på månens framsida som inte lyses upp kan ibland ses på grund av ljus som reflekteras från jordens yta på månen, något som kallas jordsken. Då månens bana är något elliptisk och böjd åt det ekliptiska planet gör librationerna att upp till 9 procent av månens baksida kan ses från jorden.

Skillnader mot månens baksida

Månens båda hemisfärer har klart skilda utseenden. Framsidan är täckt av stora månhav, (latin för 'hav,' eftersom de tidigaste astronomerna felaktigt förväxlade det som egentligen var lavaslätter med vad de trodde: hav av "månvatten"). Månens baksida har en yta som är full av kratrar med betydligt mindre inslag av månhav än månens framsida; baksidan täcks bara till 1 procent av månhav,[1] jämfört med 31,2 procent på framsidan. Enligt forskning som analyserats av Nasas uppdrag "Gravity Recovery and Interior Laboratory" (GRAIL), är skälet till skillnaderna att månens jordskorpa är tunnare på den sida som är vänd mot jorden jämfört med den bortre sidan.[2] De svarta fläckarna, som egentligen är lavafyllda slätter, har skapats genom asteroidnedslag för ungefär fyra miljarder år sedan. Fast båda sidorna av månen bombarderades av liknade nedslag, var framsidans jordskorpa och övre mantel hetare än motsvarande på baksidan, vilket resulterade i större nedslagskratrar på framsidan.[3]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ J. J. Gillis (1 maj 1996). ”The Composition and Geologic Setting of Lunar Far Side Maria” (på engelska). Lunar and Planetary Science, volym 27. sid. 413. https://www.researchgate.net/publication/234395674_The_Composition_and_Geologic_Setting_of_Lunar_Far_Side_Maria. Läst 25 april 2019. 
  2. ^ ”Universe Today” (på engelska). http://www.universetoday.com/106378/moons-blotchy-near-side-has-bigger-craters-than-expected/. Läst 25 april 2019. 
  3. ^ ”Science Magazine” (på engelska). https://science.sciencemag.org/content/342/6159/724. Läst 25 april 2019. 
v  r
Månen
Geologi
Tidsåldrar
Månhav
(lista)
Mare Anguis · Mare Australe · Mare Cognitum · Mare Crisium · Mare Fecunditatis · Mare Frigoris · Mare Humboldtianum · Mare Humorum · Mare Imbrium · Mare Ingenii · Mare Insularum · Mare Marginis · Mare Moscoviense · Mare Nectaris · Mare Nubium · Mare Orientale · Mare Serenitatis · Mare Smythii · Mare Spumans · Mare Tranquillitatis · Mare Undarum · Mare Vaporum · Oceanus Procellarum
Berg
(lista)
Kratrar
(lista)
Albategnius · Andersson · Aristarchus · Aristoteles · Arrhenius · Bailly · Bergstrand · Celsius · Clavius · Copernicus · Fra Mauro · Fredholm · Gullstrand · Hedin · Humboldt · Janssen · Langrenus · Linné · Longomontanus · Lundmark · Maginus · Metius · Moretus · Petavius · Picard · Piccolomini · Pitatus · Plinius · Rheita · Russell · Rydberg · Shackleton · Scheele · Schickard · Seleucus · Stadius · Stöfler · Svedberg · Thebit · Theophilus · Tycho · Vendelinus · Wargentin
Utforskningen
av månen
Historiska
och nutida
Framtida
Astronomi
Förmörkelser
Månfaser
Månmeteoriter
Andra ämnen
Jorden