Lunar Crater Observation and Sensing Satellite

LCROSS
LCROSS spacecraft, konstnärlig framställning
LCROSS spacecraft, konstnärlig framställning
Statusuppdraget slutfört
Typlandare
OrganisationNASA/Ames Research Center
Större entreprenörNorthrop Grumman
NSSDC-ID2009-031B[1]
Uppdragets varaktighet144 dagar
Webbplatswww.nasa.gov/LCROSS
Uppskjutning
UppskjutningsplatsCape Canaveral SLC-41
Uppskjutning18 juni 2009, 21:32 UTC
UppskjutningsfarkostAtlas V 401
Omloppsbana runt
Omloppstid37 dygn
Krasch
Kraschade9 oktober 2009, 11:37 UTC
Egenskaper
MassaRymdsond: 621 kg
Centaur vid nedslaget: 2 249 kg (min.)[2]

Lunar Crater Observation and Sensing Satellite (LCROSS) var en obemannad rymdsond opererad av Nasa. Huvuduppdraget för LCROSS var att bekräfta förekomsten eller frånvaron av vatten (i isform) i en krater som ständigt befinner sig i skugga nära månens polarområden.[3] Den lyckades upptäcka vatten i kratern Cabeus på månens sydsida[4]. LCROSS sköts upp tillsammans med rymdsonden Lunar Reconnaissance Orbiter den 18 juni 2009.

Med hjälp av en gravitationsslunga runt månen, placerades rymdsonden och Atlas V raketens Centaur steg i en polär omloppsbana runt jorden. Omloppsbanan skar månens omloppsbana och tack vare det kunde man den 9 oktober 2009 krascha Centaur steget i Cabeus i närheten av månens sydpol. Då LCROSS följde samma omloppsbana, flög den igenom och analyserade den plym av stoft som kastades upp av nedslaget. LCROSS krascha också som planerat på månen, några minuter efter Centaur steget.

Se även

  • Lunar Reconnaissance Orbiter

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, LCROSS, 14 november 2009.
  1. ^ ”NASA Space Science Data Coordinated Archive” (på engelska). NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/nmc/spacecraft/display.action?id=2009-031B. Läst 28 mars 2020. 
  2. ^ ”LRO/LCROSS Press Kit v2”. NASA. Arkiverad från originalet den 27 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091027111849/http://www.nasa.gov/pdf/360020main_LRO_LCROSS_presskit2.pdf. Läst 4 augusti 2009. 
  3. ^ http://www.nasa.gov/mission_pages/LCROSS/overview/index.html
  4. ^ Dino, Jonas (13 november 2009). ”Arkiverade kopian”. NASA. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111143537/http://www.nasa.gov/mission_pages/LCROSS/main/prelim_water_results.html. Läst 14 november 2009. 

Externa länkar

  • Wikimedia Commons har media som rör LCROSS.
    Bilder & media
  • ”Lunar CRater Observation and Sensing Satellite at NASA” (på engelska). http://www.nasa.gov/mission_pages/LCROSS/main/index.html. 
  • ”LCROSS Flight Director's Blog” (på engelska). Arkiverad från originalet den 26 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091026051903/http://blogs.nasa.gov/cm/blog/lcrossfdblog. Läst 14 november 2009. 
  • Why NASA Should Bomb the Moon to Find Water: Analysis, 2009-09-11, Popular Mechanics
  • Nancy Atkinson (7 oktober 2009). ”Guide to Seeing the LCROSS Lunar Impact” (på engelska). Universe Today. http://www.universetoday.com/2009/10/07/guide-to-seeing-the-lcross-lunar-impact/. 
v  r
Månen
Geologi
Tidsåldrar
Månhav
(lista)
Mare Anguis · Mare Australe · Mare Cognitum · Mare Crisium · Mare Fecunditatis · Mare Frigoris · Mare Humboldtianum · Mare Humorum · Mare Imbrium · Mare Ingenii · Mare Insularum · Mare Marginis · Mare Moscoviense · Mare Nectaris · Mare Nubium · Mare Orientale · Mare Serenitatis · Mare Smythii · Mare Spumans · Mare Tranquillitatis · Mare Undarum · Mare Vaporum · Oceanus Procellarum
Berg
(lista)
Kratrar
(lista)
Albategnius · Andersson · Aristarchus · Aristoteles · Arrhenius · Bailly · Bergstrand · Celsius · Clavius · Copernicus · Fra Mauro · Fredholm · Gullstrand · Hedin · Humboldt · Janssen · Langrenus · Linné · Longomontanus · Lundmark · Maginus · Metius · Moretus · Petavius · Picard · Piccolomini · Pitatus · Plinius · Rheita · Russell · Rydberg · Shackleton · Scheele · Schickard · Seleucus · Stadius · Stöfler · Svedberg · Thebit · Theophilus · Tycho · Vendelinus · Wargentin
Utforskningen
av månen
Historiska
och nutida
Framtida
Astronomi
Förmörkelser
Månfaser
Månmeteoriter
Andra ämnen
Jorden