Helikopterförsöksförbandet

Den här artikeln har källhänvisningar, men eftersom det saknas fotnoter är det svårt att avgöra vilken uppgift som är hämtad var. (2015-09)
Hjälp gärna till med att redigera artikeln, eller diskutera saken på diskussionssidan.
Helikopterförsöksförbandet
(HKP F)
Vapen för Marinen tolkat efter dess blasonering.
Information
Datum1975–1982
LandSverige
FörsvarsgrenMarinen
TypFlottilj
RollMarinsamverkan, Flygräddning
Del avChefen för Marinen
Divisioner1. divisionen
2. divisionen
StorlekFlottilj
HögkvarterHaninge garnison
FörläggningsortBerga/Haninge, Säve/Göteborg, Kallax/Luleå, Kallinge/Ronneby, Söderhamn
Befälhavare
FlottiljchefÖv. Bert Stenfeldt [a]
Tjänstetecken
Sköldemärken
Helikoptrar
RäddningshelikoptrarHkp 4A
UbåtsjaktshelikoptrarHkp 4B, Hkp 4C, Hkp 6B

Helikopterförsöksförbandet (HKP F) var ett försöksförband inom svenska marinen som verkade åren 1975–1982. Förbandsledningen var förlagd i Haninge garnison i Västerhaninge.

Historik

Helikopterförsöksförbandet kom till genom de olika betänkanden från Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU). Den 15 november 1974 fick ÖB i uppdrag från riksdagen att på försök organisera marinens och flygvapnets tunga och marinens lätta helikoptrar i ett gemensamt förband. Det nya förbandet underställdes Chefen för Marinen (CM), medan förbandschefen hämtades från Flygvapnet. Efter försöksperioden skulle förbandet utvärderas och Chefen för Marinen skulle därefter lämna förslag till framtida organisation. Tanken med en sammanslagen organisation var att Flygvapnet och Marinens helikopterbesättningar skulle kunna utföra varandras uppdrag.

Lydnadsförhållandet för förbandet var att under insatsberedskap var förbandet underställd respektive militärbefälhavare eller örlogsbaschef. Detta beroende på var i Sverige man hade beredskap. Vidare skulle förbandet beakta förfrågningar från det civila samhället med att bistå i olika räddningsaktioner.

Den 1 oktober 1975 organiserades förbandet i Berga. Förbandet kom till en början att bestå av marinens 1. helikopterdivisionen och 2. helikopterdivisionen samt Flygvapnets räddningsgrupper i Barkarby och Ronneby. Från den 1 oktober 1976 lokaliserades även chef med förbandsstab till Berga. Den 12 januari 1977 omlokaliserades Helikoptergrupp F 17 Barkarby till Berga, senare samma år tillkom även helikoptergrupperna i Söderhamn och Luleå.

År 1977 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att utvärdera försöksverksamheten. Den 24 april 1979 överlämnade en arbetsgrupp sin utredning till Marinchefen Per Rudberg, där de redovisade förslag till gemensam organisation. Två månader senare, den 26 juni 1979, överlämnade Marinchefen utredning till ÖB, vilket utmynnade i att verksamheten fick fortsätta tills beslut om organisationen fattades av riksdag. Den 30 april 1980 redovisade ÖB Lennart Ljung verksamheten för Regeringen Fälldin, där han i stort ansåg att försöksförbandet skulle permanentas. Dock ansåg han att förbandet skulle ha en uppdelad organisation mellan Flygvapnet och Marinen. Den 18 december 1980 beslöt regeringen att anskaffning och omsättning av helikoptermateriel, utnyttjande, utbildning och underhåll skall samordnas inom försvaret. Vidare skulle ett särskilt fack inrättas benämnt Helikopterverksamhet inom Flygvapnet. Dock skulle Marinchefen under en övergångsperiod kvarstå som sammanhållen myndighet för marinens och flygvapnets tunga och marinens lätta helikoptrar. Vidare skulle ÖB senast den 1 december 1981 lämna en konsekvensanalys till regeringen. Den 8 december 1981 överlämnade ÖB sitt förslag på samordningsfrågor samt redogjorde för de konsekvenser som skulle uppstå med samlad respektive försvarsgrensuppdelad organisation.

Inför Riksdagsvalet i Sverige 1982 beslutade regeringen den 12 augusti 1982 att Helikopterförsöksförbandet från och med den 1 oktober 1982 skulle avvecklas. Det nyss organiserade facket Helikopterverksamhet, skulle även det avbrytas. Istället skulle helikopterförbanden ledas av respektive försvarsgrenschef. Den helikoptergrupp från Ronneby vilken varit lokaliserad till Berga, omlokaliseras till Ronneby. Samtliga avvecklingsåtgärder skulle vara genomförda till den 1 juli 1983.

Efterspel

Helikoptergrupp F 17 Berga, vilken var en flygräddningsgrupp som från början tillhört Svea flygflottilj (F 8), överfördes 1967 administrativt till Blekinge flygflottilj (F 17), men kvarstod vid Barkarby. Den kom nu från den 1 juli 1983 att omlokaliseras och integrerades i Blekinge flygflottilj.[1] Dock kom den att från en helikoptergrupp istället bilda en helikopterdivision. Detta då den tidigare helikoptergrupp vid Barkarby som överförts till Berga 1977, överfördes till Ronneby. Helikopterdivisionen blev Flygvapnets näst största division i antal personer i flygtjänst, efter Transportdivisionen vid Skaraborgs flygflottilj (F 7). År 1987 bildade även Marinen en helikopterdivision i Ronneby, 13. helikopterdivisionen.

Efter försvarsutredning 1988 föreslog regeringen att en helikopterflottilj med verkstad skulle lokaliseras till de övertaliga fastigheterna inom Tullingeetablissemanget. Någon helikopterflottilj blev dock inte verklighet förrän i slutet av 1990-talet, då Helikopterflottiljen bildades som ett försvarsmaktgemensamt förband, där samtliga helikopterförband inom Försvarsmakten samlades inom en flottilj.

Materiel vid förbandet

Förbandschefer

Namn, beteckning och förläggningsort

Namn
Helikopterförsöksförbandet 1975-10-01 1982-09-30
Beteckningar
HKP F 1975-10-01 1982-09-30
Förläggningsorter, detachement och baser
Berga helikopterflygplats (B) 1975-10-01 1982-09-30
Barkarby flygplats (B) 1975-10-01 1977-??-??
Luleå flygplats (B) 1977-??-?? 1982-09-30
Söderhamns flygplats (B) 1977-??-?? 1982-09-30
Ronneby flygplats (B) 1977-01-12 1982-09-30

Se även

Referenser

Anmärkningar

  1. ^ Bert Stenfeldt var den enda verksamma chefen för Helikopterförsöksförbandet.
  2. ^ Hkp 4A var en medeltung transporthelikopter som tillfördes från Marinen.
  3. ^ Hkp 4C var en medeltung transporthelikopter som tillfördes från Marinen.
  4. ^ Hkp 6B var en lätt transporthelikopter som tillfördes från Marinen.
  5. ^ Hkp 4B var en medeltung transporthelikopter som tillfördes från Flygvapnet.
  6. ^ Bert Stenfeldt var flygvapenofficer.

Noter

  1. ^ Flygvapennytt 1998-3

Övriga källor

  • ”Flygräddningen historia”. home.swipnet.se. http://home.swipnet.se/nv/right_historik.html. Läst 27 juni 2015. 
  • ”TiS-nr-5-1979”. koms.se. http://www.koms.se/content/uploads/2013/07/TiS-nr-5-1979.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  • Stenfeldt Bert G i Vem är det 1993
  • ”Marina helikopterförband”. xml.ra.se. Arkiverad från originalet den 14 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190114134634/http://xml.ra.se/Forvaltningshistorik/46-61_Forsvaret.htm. Läst 27 juni 2015. 
  • ”Regeringens skrivelse 1989/90:80”. data.riksdagen.se. http://data.riksdagen.se/fil/223725C1-7CE5-473C-8F29-683837BFC918. Läst 27 juni 2015. 
  • ”Flygvapennytt 1998-3”. aef.se. http://www.aef.se/Flygvapnet/Tidskrifter/FV_Nytt/Flygvapennytt_1998-3.pdf. Läst 30 juli 2015. 
v  r
Svenska marinens historiska och aktiva staber, förband och skolor
Högre ledning
Staber
Regional ledning
Kustartilleriförsvar
Försvarsgrens-
gemensamma enheter
Centrum
Skolor
Flottan
Flottstyrkor
Göteborgseskadern Göteborgsavdelningen Härnösandsavdelningen Karlskronaavdelningen Norrköpingsavdelningen Norrlandsavdelningen Stockholmsavdelningen Väneravdelningen Visbyavdelningen Ålandshavseskadern
Divisioner
5. patrullbåtsdivisionen 18. patrullbåtsdivisionen 23. patrullbåtsdivisionen 31. korvettdivisionen 33. minröjningsdivisionen 34. underhållsdivisionen 34. robotbåtsdivisionen 36. patrullbåtsdivisionen 41. minröjningsdivisionen 42. minröjningsdivisionen 43. underhållsdivisionen 44. röjdykardivisionen 46. patrullbåtsdivisionen 48. patrullbåtsdivisionen Skonertdivisionen
Skolor
Örlogshamnar
Operationsbaser
Hemsöbasen Gräddöbasen Saxarfjärdsbasen Södertörnsbasen Orrfjärdsbasen Fårsösundsbasen Stockholmsbasen Järnaviksbasen Blekingebasen Grebbestadsbasen Gullmarsbasen Marstrandsbasen
Stationer och depåer
Kustartilleriet
Regementen
Brigader
Centrum och Skolor
Amfibiekåren
Regementen
Bataljoner
1. amfibiebataljonen 2. amfibiebataljonen 3. amfibiebataljonen 4. amfibiebataljonen 5. amfibiebataljonen 6. amfibiebataljonen
Skolor
Marinflyget
Ledning
Förband
Namn i fetstil är aktiva förband, skolor eller centrum
v  r
Svenska Flygvapnets historiska och aktiva staber och förband
Flygflottiljer
F 1 F 2 F 3 F 4 F 5 F 6 F 7 F 8 F 9 F 10 F 11 F 12 F 13 F 14 F 15 F 16 F 17 F 18 F 19 F 20 F 21 F 22 F 30 HKP F Hkpflj HAW
Flygeskadrar
E 1 E 2 E 3 E 4
Staber
Förband, skolor
och centrum
17. flygbasjägarkompaniet Basbefälsskolan Flygbefälsskolan Flygkrigshögskolan Flygmedicincentrum Flygtekniska skolan Flygvapnets centrala skolor Flygvapnets Halmstadsskolor Flygvapnets kadett- och aspirantskola för marklinjen Flygvapnets flygskola Flygvapnets markteletekniska skola Flygvapnets officershögskola Flygvapnets sambands- och stabstjänstskola Flygvapnets Södertörnsskolor Flygvapnets teletekniska skola Flygvapnets Uppsalaskolor Flygförvaltningens verkstadsskola Flygvapnets väderskola Flygvapnets underofficersskola Flygvapnets underrättelseskola Flygvapnets uttagningscentrum Försvarsmaktens Halmstadsskolor Försökscentralen Gripencentrum Hallands flygkår Informationsteknologiskolan Krigsflygskolan Luftstridsskolan Roslagens flygkår R3-skolan Stridslednings- och luftbevakningsskolan Svea flygkår
Verkstäder, enheter och
annan verksamhet
v  r
Försvarsmakten
Ledning
Ledningsstaben (LEDS) · Produktionsledningen (PROD) · Insatsledningen (INS) · Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) · Generalläkaren (GL) · Informationsstaben (INFOS) · Juridiska staben (JURS) · Personalstaben (PERSS) · Försvarsmaktsledningen (FML)
Försvarsmaktens heraldiska vapen
Försvarsgrenar
Stridskraft ledning- och underrättelse (LEDUND)
Stridskraft logistik (LOG)
Försvarsmaktens specialförband
EU:s stridsgrupper
Totalförsvarsgemensamma centrum och skolor
Försvarsmaktens gemensamma centra
Utbildning
Försvarsmaktens militärhögskolor
Försvarsmaktens stridsskolor
Försvarsmaktens övriga funktionsskolor
Försvarsmaktens funktionsenheter
Försvarsmaktsgemensamma förband
Försvarsmakts- och
totalförsvarsövningar
Norrsken (FMÖ 82) · Sydfront (FMÖ 82) · Ostkust (FMÖ 83) · Västgräns (FMÖ 85) · Väst (FMÖ 86) · Mitt i Sverige (TFÖ 87/FMÖ 87) · Sydfront (FMÖ 89) · Nordanvind (FMÖ 91) · Orkan (FMÖ 93) · Aurora (FMÖ 17) · TFÖ 2020 · Aurora (FMÖ 20) Aurora (FMÖ 23)