Gullmarsbasen

Gullmarsbasen
(GullB)
PlatsGullmarsfjorden, Skredsvik
TypMarinbas
Byggd1953
I bruk1953–
Kontrollerad avFörsvarsmakten
Förvaltas/ägs avFortifikationsverket

Gullmarsbasen (GullB) eller Gullmarens örlogsdepå (Ögull) är en marinbas inom svenska marinen som verkat i olika former sedan 1953. Basen ligger i Gullmarsfjorden i Skredsvik.

Historik

Under andra världskriget fanns det planer på att anlägga en marinbas i Skredsvik. Dock kom planerna inte att realiseras förrän under 1950-talet. År 1950 tillsattes en utredningskommitté inom Västkustens marindistrikt (MDV) i syfte med att utreda flottans bas- och underhållstjänst på Västkusten. I sin utredningen kom kommittén fram till att Gullmarsfjorden var den lämpligaste platsen. I juli 1951 prövades frågan om markförvärv i Gullmarsfjorden, och från den 1 oktober 1952 hyrdes hemmanet Ramdalen, vilket följdes av att staten köpte området i augusti 1953 för 100 000 kronor.[1]

Den 1 januari 1953 övertog Marinen de byggnader som fanns och anpassade dem för egna ändamål. Bland annat byggdes "Stora Villan" om till militärrestaurang, vidare byggdes marinbasen ut med förläggningsbaracker, mässar, marketenteri, riktarhall, signalskola och skjutbanor.[1] I samband med att 12. helikopterdivisionen omlokaliserades till Säve depå, kom ett antal barackbyggnader att flyttas 1969 till Gullmarsbasen från Torslanda flygfält.[2] Den hamn som byggdes kom att utgöras åren 1956–1984 av en flytande pontonkaj gjord av skrovet av HMS Manligheten. Då HMS Manligheten förkortades "MA", kom pontonkajen kallas för "Emma". Under 1950-talet köpte staten mer mark runt marinbasen. Bland annat inköptes Cederslunds herrgård. Marinen ville anpassa skyddet mot kärnvapen, samt hade planer på att bygga en liknande marinbas som Musköbasen på Västkusten. Dock kom aldrig några fartygstunnlar att anläggas, utan av de ursprungliga planerna kom endast skyddsrum, min- och torpedförråd samt en verkstadstunnel anläggas insprängda i berget.[3]

Den 5 september 2019 överlämnade chefen för Marinbasen, kommendör Håkan Nilsson, garnisonsansvaret för Gullmarsbasen till chefen för Försvarsmedicincentrum överste Peter Fredriksson. Bakgrund och anledning var att det närmsta förbandet ska ha ansvar för skjutfält och garnisonsansvar för förband på det geografiska närområdet.[4]

Förband vid Gullmarsbasen

Inledningsvis var marinbasen endast en sommarbas och användes mellan april och november. I samband med att Göteborgsavdelningen upplöstes, kom minsveparna ur avdelningen att bilda 6. minröjningsavdelningen, vilken förlades till Gullmarsbasen. Marinbasen kom även att fungera som bas för fartyg som låg i malpåse, bland annat låg jagarna HMS Göteborg och HMS Stockholm i malpåse vid basen.[5] Från den 1 juli 1992 tillkom ett arméförband till basen, det då Bohusdalgruppen omlokaliserades från Uddevalla.[6]

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
44. röjdykdiv 44. röjdykardivisionen 1954– Detachement till Fjärde sjöstridsflottiljen
BDG Bohusdalgruppen 1992– Omorganiserades 1992 från Uddevalla.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Jansson, Johansson (2001), s. 129
  2. ^ ”Handlingar ordnade efter arbetsordernummer Gullmarsbasen Gull B”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+bb0c9e4f-56cf-472b-0007-79b585e32ef7&s=TARKIS08_Balder. Läst 10 mars 2018. 
  3. ^ Jansson, Johansson (2001), s. 130
  4. ^ ”Göteborgs garnison tog emot en bas och två skjutfält”. forsvarsmakten.se. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/forsvarsmedicincentrum/#!/notice/goteborgs-garnison-tog-emot-en-bas-och-tva-skjutfalt. Läst 13 november 2019. 
  5. ^ Jansson, Johansson (2001), s. 131
  6. ^ Jansson, Johansson (2001), s. 132

Tryckta källor

  • Jansson, Nils-Ove; Johansson, Christer (2001). Marinkommando Väst: kronologi över marin verksamhet på västkusten. Borås: Warne förlag. Libris 8402344. ISBN 91-86425-30-7 

Externa länkar

  • Röjdykardivisionen 60 år
  • Röjdykardivisionen
  • Berganläggningen med ett mansnamn istället för en fågel
  • Örlogsdepån som inte fanns
v  r
Svenska marinens historiska och aktiva staber, förband och skolor
Högre ledning
Staber
Regional ledning
Kustartilleriförsvar
Försvarsgrens-
gemensamma enheter
Centrum
Skolor
Flottan
Flottstyrkor
Göteborgseskadern Göteborgsavdelningen Härnösandsavdelningen Karlskronaavdelningen Norrköpingsavdelningen Norrlandsavdelningen Stockholmsavdelningen Väneravdelningen Visbyavdelningen Ålandshavseskadern
Divisioner
5. patrullbåtsdivisionen 18. patrullbåtsdivisionen 23. patrullbåtsdivisionen 31. korvettdivisionen 33. minröjningsdivisionen 34. underhållsdivisionen 34. robotbåtsdivisionen 36. patrullbåtsdivisionen 41. minröjningsdivisionen 42. minröjningsdivisionen 43. underhållsdivisionen 44. röjdykardivisionen 46. patrullbåtsdivisionen 48. patrullbåtsdivisionen Skonertdivisionen
Skolor
Örlogshamnar
Operationsbaser
Hemsöbasen Gräddöbasen Saxarfjärdsbasen Södertörnsbasen Orrfjärdsbasen Fårsösundsbasen Stockholmsbasen Järnaviksbasen Blekingebasen Grebbestadsbasen Gullmarsbasen Marstrandsbasen
Stationer och depåer
Kustartilleriet
Regementen
Brigader
Centrum och Skolor
Amfibiekåren
Regementen
Bataljoner
1. amfibiebataljonen 2. amfibiebataljonen 3. amfibiebataljonen 4. amfibiebataljonen 5. amfibiebataljonen 6. amfibiebataljonen
Skolor
Marinflyget
Ledning
Förband
Namn i fetstil är aktiva förband, skolor eller centrum