Snapsvisa

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-06)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Snapsvisor, supvisor, brännvinsvisor eller nubbevisor är moderna skålvisor, ämnade att sjungas direkt innan ett middagssällskap utbringar nästa skål,^[1] och dricker snapsen. Snapsvisorna härstammar från 1800-talet, med anor i den äldre traditionen av dryckesvisor.^[2] Snapsvisor sjungs gärna vid kräftskivor, studentikosa fester samt vid jul- och midsommarfirande.

Snapsvisan i snäv mening är inte bara typiskt svensk, utan unikt svensk. Det är bara i Sverige och i svenska Finland som man fortsätter att skapa och sjunga snapsvisor enligt den modell som blivit så vanlig: en känd melodi med nya ord som passar till snapsarnas numeriska ordning. En av förutsättningarna för snapsvisans fortlevnad har varit det nära sambandet med svensk matkultur, inte minst smörgåsbordet.^[3]

I vissa sällskap, kanske främst körer och ordenssällskap, förväntas nyskrivet eller åtminstone eget material till varje middag. Andra sammanslutningar, däribland många studentkårer och studentnationer, håller sig med tryckta sångböcker som innehåller snapsvisor för sina middagar.

Vanliga snapsvisor

Helan går
Halvan ("Hur länge skall på borden") – travesti på "Hur länge skall i Norden" av Gunnar Wennerberg
Hej tomtegubbar
När gäddorna går
Måsen
Mera brännvin
Humlorna ("Vi äro små humlor vi")
Tänk om jag hade lilla nubben

Nyskrivna snapsvisor

En sentida tradition är Spritmuseums snapsvisetävling där Årets snapsvisa koras sedan 1995. Numera anordnas även ett världsmästerskap med bidrag från Sverige och Finland.

Se även

Källor

Skålvisa i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 juni 2014.
Dryckesvisa i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 juni 2014.

Fotnoter

^ Skålvisa i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 juni 2014.
^ Dryckesvisa i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 juni 2014.
^ Mattsson, Christina (2002). Från Helan till lilla Manasse: den svenska snapsvisans historia. Stockholm: Atlantis förlag. Libris 8397551. ISBN 91-7486-594-3

Vidare läsning

Mattsson, Christina (1989). Helan går: 150 visor till skålen. Hedemora: Gidlunds förlag. Libris 7668521. ISBN 91-7844-151-X
Mattsson, Christina (2002). Från Helan till lilla Manasse: den svenska snapsvisans historia. Stockholm: Atlantis förlag. Libris 8397551. ISBN 91-7486-594-3
Mattsson, Christina (2013). "Helan går ... men bara i Sverige" i Forskning & Framsteg 6/2013