Slaget vid Cold Harbor

Slaget vid Cold Harbor
Del av Amerikanska inbördeskriget

Slaget vid Cold Harbor av Kurz och Allison, 1888.
Ägde rum 31 - 12 juni 1864
Plats Hanover County
nära Mechanicsville, Virginia, USA
Resultat Seger för Konfederationen[1]
Stridande
USA USA ("Nordstaterna") Amerikas konfedererade stater Amerikas konfedererade stater
Befälhavare och ledare
USA Ulysses S. Grant
USA George G. Meade
Amerikas konfedererade stater Robert E. Lee
Styrka
108 000 man[2] 59 000 man[2]
Förluster
12 737
1 844 döda
9 077 sårade
1 816 tillfångatagna/försvunna[3]
5 287
788 döda
3 376 sårade
1 123 tillfångatagna/försvunna[3]
v  r
Overlandfälttåget
Wilderness – Spotsylvania Court House – Yellow Tavern – North Anna – Meadow Bridge – Wilson's Wharf – Haw's Shop – Totopotomoy Creek – Old Church – Cold Harbor – Trevilian Station – Saint Mary's Church

Slaget vid Cold Harbor ägde rum mellan den 31 maj till den 12 juni 1864, där de största striderna skedde den 3 juni. Det var en av de sista striderna för generallöjtnant Ulysses S. Grants Overlandfälttåg under det amerikanska inbördeskriget. Slaget är ihågkommen som en av de blodigaste och skevaste i amerikansk historia. Tusentals nordstatssoldater dödades eller sårades i ett hopplöst frontalangrepp mot Robert E. Lees konfederala armés befästa positioner.

Slaget

Karta som visar unionsarméns anfall den 3 juni.

Den 31 maj, då Grants armé svängde runt Lees armés högerflank, intog Nordstaternas kavalleri korsningen av Old Cold Harbor, cirka 16 kilometer nordost om konfederationens huvudstad Richmond i Virginia, för att försvara den mot konfederationens anfall tills Nordstaternas infanteri anlände. Både Grant och Lee, vars arméer hade lidit enorma förluster i Overlandfälttåget, fick förstärkningar. På kvällen den 1 juni anlände Nordstaternas sjätte och artonde kårer och anföll konfederationens försvarsverk väster om korsningen, till viss framgång.

Den 2 juni anlände resterna av de båda arméerna och de konfederala trupperna byggde en utarbetad en 11 kilometer lång serie av befästningar. I gryningen den 3 juni anföll tre nordstatskårer de konfederala försvarsverken på den södra änden av linjen och blev snabbt tillbakaslagna med stora förluster. Nordstaterna misslyckade även med att anfalla den norra änden av linjen och återuppta sina anfall mot den södra änden.

Grant sade följande om slaget i sina memoarer; "Jag har alltid ångrat att det sista anfallet mot Cold Harbor ägde rum. ... Det erhölls inga fördelar över huvud taget som kunde uppväga de stora förluster som vi har lidit." Arméerna konfronterade varandra på dessa linjer tills på natten till den 12 juni när Grant avancerade på nytt med sin vänsterflank genom att marschera till James River. Det var en imponerande defensiv seger för Lee, men det kom att bli hans sista under kriget. I slutskedet växlade han mellan att gräva skyttegravar i Petersburg och fly västerut förbi Virginia.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Battle of Cold Harbor, 23 januari 2016.

Noter

  1. ^ NPS
  2. ^ [a b] Eicher, s. 685; Esposito, text for map 136. Salmon, s. 295, cites Confederate strength of 62,000. Kennedy, s. 294, cites 117,000 Union, 60,000 Confederate. McPherson, s. 733, cites 109,000 Union, 59,000 Confederate.
  3. ^ [a b] Union casualties are from Bonekemper, s. 311, Confederate from Young, s. 240.

Litteratur

  • Bonekemper, Edward H., III. A Victor, Not a Butcher: Ulysses S. Grant's Overlooked Military Genius. Washington, DC: Regnery, 2004. ISBN 0-89526-062-X.
  • Catton, Bruce. Grant Takes Command. Boston: Little, Brown & Co., 1968. ISBN 0-316-13210-1.
  • Eicher, David J. The Longest Night: A Military History of the Civil War. New York: Simon & Schuster, 2001. ISBN 0-684-84944-5.
  • Esposito, Vincent J. West Point Atlas of American Wars. New York: Frederick A. Praeger, 1959. OCLC 5890637. The collection of maps (without explanatory text) is available online at the West Point website.
  • Foote, Shelby. The Civil War: A Narrative. Vol. 3, Red River to Appomattox. New York: Random House, 1974. ISBN 0-394-74913-8.
  • Furgurson, Ernest B. Not War but Murder: Cold Harbor 1864. New York: Alfred A. Knopf, 2000. ISBN 0-679-45517-5.
  • Grant, Ulysses S. Personal Memoirs of U. S. Grant. 2 vols. Charles L. Webster & Company, 1885–86. ISBN 0-914427-67-9.
  • Grimsley, Mark. And Keep Moving On: The Virginia Campaign, May–June 1864. Lincoln: University of Nebraska Press, 2002. ISBN 0-8032-2162-2.
  • Hess, Earl J. Trench Warfare Under Grant and Lee: Field Fortifications in the Overland Campaign (Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2007). ISBN 978-0-8078-3154-0.
  • Jaynes, Gregory, and the Editors of Time-Life Books. The Killing Ground: Wilderness to Cold Harbor. Alexandria, VA: Time-Life Books, 1986. ISBN 0-8094-4768-1.
  • Kennedy, Frances H., ed. The Civil War Battlefield Guide. 2nd ed. Boston: Houghton Mifflin Co., 1998. ISBN 0-395-74012-6.
  • King, Curtis S., William G. Robertson, and Steven E. Clay. Staff Ride Handbook for the Overland Campaign, Virginia, 4 May to 15 June 1864: A Study on Operational-Level Command. Ft. Belvoir, VA: Defense Technical Information Center, 2005. OCLC 640114524.
  • McPherson, James M. Battle Cry of Freedom: The Civil War Era. Oxford History of the United States. New York: Oxford University Press, 1988. ISBN 0-19-503863-0.
  • Rhea, Gordon C. Cold Harbor: Grant and Lee, May 26 – June 3, 1864. Baton Rouge: Louisiana State University Press, 2002. ISBN 0-8071-2803-1.
  • Salmon, John S. The Official Virginia Civil War Battlefield Guide. Mechanicsburg, PA: Stackpole Books, 2001. ISBN 0-8117-2868-4.
  • Trudeau, Noah Andre. Bloody Roads South: The Wilderness to Cold Harbor, May–June 1864. Boston: Little, Brown & Co., 1989. ISBN 978-0-316-85326-2.
  • U.S. War Department, The War of the Rebellion: a Compilation of the Official Records of the Union and Confederate Armies. Washington, DC: U.S. Government Printing Office, 1880–1901.
  • Welcher, Frank J. The Union Army, 1861–1865 Organization and Operations. Vol. 1, The Eastern Theater. Bloomington: Indiana University Press, 1989. ISBN 0-253-36453-1.
  • Young, Alfred C., III. Lee's Army during the Overland Campaign: A Numerical Study. Baton Rouge: Louisiana State University Press, 2013. ISBN 978-0-8071-5172-3.
  • National Park Service battle description
  • CWSAC Report Update

Vidare läsning

  • Davis, Daniel T., & Phillip S. Greenwalt. Hurricane from the Heavens: The Battle of Cold Harbor, May 26–June 5, 1864. El Dorado Hills, CA: Savas Beatie, 2014. ISBN 978-1-61121-187-0.

Externa länkar

  • National Park Service battlefield site
  • Battle of Cold Harbor: Maps, histories, photos, and preservation news (Civil War Trust)
  • 48th New York Infantry account of battle
  • Union Army Battle Report
  • NYTimes remembrance of 150th anniversary of the battle
v  r
Amerikanska inbördeskriget
 
Ursprung
Ursprung / Frågor
Tidslinje fram till kriget · Antebellum-eran · Bleeding Kansas · Gränsstaterna · Dred Scott mot Sandford · Missourikompromissen · Secession · States' rights
Afroamerikaner · Emancipationsproklamationen · Fugitive slave laws · Slave power · Onkel Toms stuga
 
Kombattanter · Krigsskådeplatser · Fälttåg · Slag · Delstater
Kombattanter
Nordstatsarmén · Navy · Revenue Marine
Krigsskådeplatser
Östra · Västra · Sydöstra · Trans-Mississippi · Stillahavskusten · Unionsblockaden
Fälttåg
Anacondaplanen · New Mexico · Jackson's Valley · Peninsula · Northern Virginia · Maryland · Stones River · Vicksburg · Tullahoma · Gettysburg · Morgans räd · Bristoe · Knoxville · Red River · Overland · Atlanta · Valley 1864 · Bermuda Hundred · Richmond-Petersburg · Franklin-Nashville · Prices räd · Shermans marsch · Carolinas · Appomattox
Större slag
Fort Sumter · Great Bethel · Bull Run I · Wilson's Creek · Fort Donelson · Pea Ridge · Hampton Roads · Shiloh · New Orleans · Corinth · Williamsburg · Seven Pines · Sjudagars · Bull Run II · Antietam · Perryville · Prairie Grove · Fredericksburg I · Chickasaw Bayou · Stones River · Chancellorsville · Fredericksburg II · Champion Hill · Kennesaw Mountain · Gettysburg · Vicksburg · Chickamauga · Chattanooga · Wilderness · Spotsylvania · Cold Harbor · Petersburg II · Atlanta · Mobile Bay · Cedar Creek · Westport · Franklin · Nashville · Fort Fisher II · Five Forks · Bentonville · Appomattox Court House
Inblandning
efter delstat eller territorium
AL · AR · AZ · CA · CO · CT · DC · DE · FL · GA · ID · IL · IN · IA · KS · KY · LA · ME · MD · MA · MI · MN · MS · MO · MT · NV · NE · NH · NJ · NM · NY · NC · OH · OK · OR · PA · RI · SC · TN · TX · UT · VT · VA · WV · WI
 
Ledare
Sydstaterna
Militära
R.H. Anderson · Beauregard · Bragg · Cooper · Early · Ewell · Forrest · Gorgas · Hill · Hood · Jackson · A.S. Johnston · J.E. Johnston · Lee · Longstreet · Morgan · Mosby · Price · Quantrill · Semmes · E.K. Smith · Stuart · Taylor · Wheeler
Civila
Benjamin · Breckinridge · Bocock · Davis · Hunter · Mallory · Memminger · Seddon · Stephens
Nordstaterna
Militära
Anderson · Buell · Butler · Burnside · Du Pont · Farragut · Foote · Frémont · Grant · Halleck · Hooker · Hunt · McClellan · McDowell · Meade · Meigs · Ord · Pope · D.D. Porter · Rosecrans · Scott · Sheridan · Sherman · Thomas
Civila
Adams · Chase · Ericsson · Hamlin · Lincoln · Pinkerton · Seward · Stanton · Stevens · Wade · Welles
 
Följder
Konstitutionen
13:e tillägget · 14:e tillägget · 15:e tillägget
Alabama-affären · Carpetbagger · Freedman's Bank · Freedmen's Bureau · Jim Crow-lagar · Redeemers · Southern Claims Commission
Kyrkogårdar
Sydstaternas monument och minnesmärken · Nationella kyrkogårdar · Amerikanska monument och minnesmärken
Veteraner
Grand Army of the Republic · Old soldiers' homes · United Confederate Veterans
Övriga ämnen
Ku Klux Klan · Lost Cause
 
Amerikanska inbördeskriget på systerprojekt
   
Amerikanska inbördeskriget på Wiktionary
Källtexter på Wikisource
Läroböcker på Wikibooks
Bilder och media på Commons
Citat på Wikiquote
Nyheter på Wikinews
Kategori Kategori