Kriminalteknik

Avspärrningsskylt för brottsplats i Sverige.
Kriminaltekniker utför en brottsplatsundersökning.

Kriminalteknik, även forensik,[1] är den sammanfattande benämningen av de tekniska undersökningsmetoder som används av polisen i samband med brottsundersökningar.[2] I denna del av brottsbekämpningen är naturvetenskapliga arbetsmetoder och analysmetoder i centrum.

Områden

Rubriken kriminalteknik rymmer många olika avdelningar och yrken, bland annat:

  • fingeravtryck - inkl. skoavtryck, däckspår, mm (sorteras in under identifikation)
  • kriminallab - inkl serologi (gruppering av kroppsvätskor), DNA-testning (sorteras in under identifikation)
  • grafologi, dvs analys av handstil, förfalskade dokument, mm
  • rättspsykiatri
  • ballistik - inkl. identifiering av vapen
  • rättsmedicin
  • toxikologi
  • brandtekniker
  • rättsantropologi
  • bildbehandling - inkl. kontroll av övervakningskameror, mm
  • IT-forensiker
  • rättsarkivarie
  • gärningsmannaprofilering
  • brottsplatsundersökare - inkl. insamlande av spår, analys, slutsatser på brottsplatsen, mm

Förutom de strikt vetenskapliga disciplinerna finns ett antal områden som ändå betraktas som en del av kriminalteknik: förhörsteknik, vittnespsykologi, etc.

Se även

Referenser

  1. ^ ”forensik”. svenska.se. https://svenska.se/tre/?sok=forensik&pz=1. Läst 7 september 2018. 
  2. ^ ”kriminalteknik”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/kriminalteknik. Läst 7 september 2018. 

Externa länkar

  • Nationellt forensiskt centrum - NFC
  • tidningen Kriminalteknik
  • Analysvetenskapligt program i kemi med inriktning mot forensik, 180 hp
  • Kriminalteknik på Veckans brott