I hennes majestäts hemliga tjänst

För Ian Flemings romanförlaga, se I Hennes Majestäts hemliga tjänst (roman).
Ej att förväxla med I hennes majestäts tjänst.
I hennes majestäts hemliga tjänst
(On Her Majesty's Secret Service)
I hennes majestäts hemliga tjänst
I hennes majestäts hemliga tjänst
Restaurangen Piz Gloria figurerar i filmen.
GenreAction
RegissörPeter R. Hunt
ProducentAlbert R. Broccoli
Harry Saltzman
ManusRichard Maibaum
Baserad påI Hennes Majestäts hemliga tjänst av
Ian Fleming
SkådespelareGeorge Lazenby
Diana Rigg
Telly Savalas
Gabriele Ferzetti
Ilse Steppat
Bernard Lee
OriginalmusikJohn Barry
FotografMichael Reed
KlippningJohn Glen
ProduktionsbolagEON Productions
DistributionUnited Artists
PremiärStorbritannien 18 december 1969 (Storbritannien och Sverige)
Speltid142 minuter
LandStorbritannien Storbritannien
SpråkEngelska
Budget$7 miljoner
Intäkter$87 400 000
FöregångareMan lever bara två gånger
UppföljareDiamantfeber
IMDb SFDb Elonet

I hennes majestäts hemliga tjänst (originaltitel: On Her Majesty's Secret Service) är en brittisk actionfilm från 1969. Det är den sjätte James Bond-filmen, och den enda med George Lazenby i huvudrollen.

Titeln

Titeln syftar på att James Bond är anställd av den engelska underrättelsetjänsten, som från början var kungahusets spioner. Originaltiteln på engelska är On Her Majesty’s Secret Service.

Handling

Bond räddar en kvinna från att begå självmord, men kvinnan flyr. Han blir intresserad och följer efter henne, och upptäcker att hon heter Teresa "Tracy" di Vicenzo och att ett gäng skurkar överfaller honom varje gång de träffas. Det visar sig att hon är dotter till ledaren för ett europeiskt brottssyndikat, Marc Ange Draco. Draco försöker övertala Bond att gifta sig med henne, och utlovar både en miljon - och Bonds ärkefiende Ernst Stavro Blofelds hemvist.

Eftersom Bonds chef M tar ifrån honom jobbet att leta upp Blofeld, tar Bond semester och får hjälp av Draco att spåra Blofeld via en heraldiker som Blofeld kontaktat angående titeln 'Comte Balthazar de Bleuchamp'. Bond får låna heraldikerns identitet för att besöka Blofeld och se vad han håller på med.

Blofeld har startat en klinik i Alperna i Schweiz, med (enbart kvinnliga) patienter från hela världen. Bond inser snart att patienterna ska användas för att föra bakteriologisk krigföring mot världen, men blir infångad innan han hinner varna någon.

Rollista

  George Lazenby  –  James Bond
  Diana Rigg  –  Teresa di Vicenzo/Tracy Bond
  Telly Savalas  –  Ernst Stavro Blofeld
  Gabriele Ferzetti  –  Marc Ange Draco
  Ilse Steppat  –  Irma Bunt
  Lois Maxwell  –  Miss Moneypenny
  George Baker  –  Sir Hilary Bray
  Bernard Lee  –  M
  Bernard Horsfall  –  Campbell
  Desmond Llewelyn  –  Q
  Angela Scoular  –  Ruby Bartlett
  Catherina von Schell  –  Nancy
  Yuri Borienko  –  Grunther
  Virginia North  –  Olympe
  Geoffrey Cheshire  –  Toussaint

Patienterna på Blofelds klinik spelades av Angela Scoular, Julie Ege, Catherina von Schell, Mona Chong, Sylvana Henriques, Dani Sheridan, Joanna Lumley, Zaheera, Anouska Hempel, Ingrid Back, Helena Ronee och Jenny Hanley.

Diana Rigg är en av ytterst få Bond-brudar som är äldre än den Bond hon spelar mot. De andra exemplen är Honor Blackman som Pussy Galore i Goldfinger och Monica Bellucci i Spectre.

Produktion

Piz Gloria, Blofelds gömställe, är numera en turistattraktion.
Teresa Bonds gravsten, såsom den visas i Ur dödlig synvinkel.

Förproduktion

Filmen skulle egentligen ha filmats två gånger tidigare; först efter Goldfinger (tidiga versioner av filmen annonserar till och med det) och sedan efter Åskbollen.

Man filmatiserade böckerna I Hennes Majestäts hemliga tjänst och Man lever bara två gånger i omvänd ordning jämfört med hur de skrevs. När Blofeld (som träffade Bond i Man lever bara två gånger) möter Bond igen, undgår han att känna igen Bond trots att Bonds förklädnad enbart består av ett par glasögon och ett annat yrke (heraldiker). Det fanns planer på att låta James Bond genomgå plastikkirurgi efter Man lever bara två gånger för att fly från fienden och för att underlätta för publiken att acceptera Lazenby i rollen. Denna idé användes istället på ett annat sätt i Diamantfeber.

Den andre Bond

1967, efter fem framgångsrika Bond-filmer, hoppade Sean Connery av för att spela andra roller. Albert R. Broccoli valde först Timothy Dalton som Connerys efterträdare, men Dalton tyckte att han var för ung och att Connery var för bra för att efterträda. Broccoli valde då den australiensiske fotomodellen George Lazenby (efter att Lazenby ordnat ett "slumpartat" möte där han medvetet klätt sig som Bond).

Eftersom Lazenby var både oerfaren som skådespelare och praktiskt taget okänd, vidtog EON Productions en rad åtgärder för att säkra filmens framgång. Som Bondbrud valdes den rutinerade Diana Rigg i en film som är fylld av långa actionsekvenser.[1] Marknadsföringen handlade dessutom mer om James Bond som figur än om skådespelaren som spelar honom. Flera reklamfilmer hade en "ansiktslös" Bond. Senare ansågs det vara en av orsakerna till att filmen gick så dåligt.

Filminspelningen

Inspelningen gjordes på flera platser, främst Schweiz. Byggnaden som användes som Blofelds klinik, Piz Gloria, är en restaurang, på Schilthorns topp. Den enda vägen dit är linbana. Eftersom ägarens pengar hade tagit slut, åtog sig EON Productions att färdigställa byggnaden mot att de fick filma ostört där.

Flera scener spelades som vanligt för Bondfilmerna in på Pinewood studios utanför London, England.

Filmen gör flera återblickar till tidigare Bond-filmer; en städare på Dracos kontor visslar ledmotivet från Goldfinger, saker från bland annat Agent 007 med rätt att döda (Honey Riders kniv), Åskbollen (Qs minilufttub) och Agent 007 ser rött (Grants strypklocka) visas upp när Bond funderar på att säga upp sig, etc. Den scenen är också den första och hittills enda gången vi får se Bonds kontor.

I den här filmen får vi reda på att Bonds familjs motto är The World is Not Enough, vilket blev namnet på den nittonde Bond-filmen (se Världen räcker inte till).

Efterproduktion

Filmen klipptes av John Glen.

Förtexterna till filmen filmades av Maurice Binder.

Musik

Sånger

Titelmelodin skrevs av John Barry. För första gången sedan Agent 007 ser rött (1963) var temat instrumentalt. Dessutom förekommer sången "We have all the time in the world" (John Barry/Hal David), som framförs av Louis Armstrong.

Soundtrack

Övriga soundtracket skrevs av John Barry.

Originalversion

  1. "We Have All the Time in the World" – Louis Armstrong
  2. "This Never Happened to the Other Feller"
  3. "Try"
  4. "Ski Chase"
  5. "Do You Know How Christmas Trees Are Grown?" – Nina van Pallandt
  6. "On Her Majesty's Secret Service (Main Title)"
  7. "Journey to Blofeld's Hideaway"
  8. "We Have All the Time in the World (Instrumental)"
  9. "Over and Out"
  10. "Battle at Piz Gloria"
  11. "We Have All the Time in the World/James Bond Theme"

Remastrad version

  1. "We Have All the Time in the World" – Louis Armstrong
  2. "This Never Happened to the Other Feller"
  3. "Try"
  4. "Ski Chase"
  5. "Do You Know How Christmas Trees Are Grown?" – Nina van Pallandt
  6. "On Her Majesty's Secret Service (Main Title)"
  7. "Journey to Blofeld's Hideaway"
  8. "We Have All the Time in the World (Instrumental)"
  9. "Over and Out"
  10. "Battle at Piz Gloria"
  11. "We Have All the Time in the World/James Bond Theme"
  12. "Journey to Draco's Hideaway" [2]
  13. "Bond and Draco"
  14. "Gumbold's Safe"
  15. "Bond Settles In"
  16. "Bond Meets the Girls"
  17. "Dusk at Piz Gloria"
  18. "Sir Hilary's Night Out (Who Will Buy My Yesterdays?)"
  19. "Blofeld's Plot"
  20. "Escape from Piz Gloria"
  21. "Bobsled Chase"

Mottagande

Trots att filmen inte gick lika bra som de tidigare fem officiella Bond-filmerna (men inte så dåligt som vissa kritiker hävdar), menar många kännare att I hennes majestäts hemliga tjänst är en av de bästa Bond-filmerna och att Lazenbys rolltolkning ligger väldigt nära Ian Flemings Bond.[3][4] Vid premiären kritiserades Lazenby för att han inte var (tillräckligt) lik Connery och för att det inte fanns någon gnista mellan honom och Diana Rigg.

Efter alla klagomål blev Lazenby ointresserad av att fortsätta spela Bond, och menade att den smokingklädde hemlige agenten skulle bli föråldrad under det frigjorda 1970-talet. Han lovades ett sjufilmskontrakt och betalades ett förskott, men återbetalade summan och hoppade av. I protest dök han upp under vissa presskonferenser med helskägg.[5] I efterhand har han beklagat de dåliga rådgivare han då omgav sig med.

Filmen hade svensk premiär 18 december 1969 på biograferna Rigoletto, Rival, Riverside, Ri-Paraden och Ri-Cora i Stockholm.

Trots att Bond får sin hämnd på Blofeld i Diamantfeber (även om det skulle visa sig att det misslyckades ändå) nämns inte Teresa/Tracy vid namn i den filmen. Det skulle dröja ända tills Älskade spion innan hon alluderades till, och fram till Ur dödlig synvinkel innan hennes namn förekom igen.

Se även

Källor

  1. ^ Smith, Jim (2002) (på engelska). Bond Films. Virgin Books, London. sid. 99. ISBN 978-0-7535-0709-4. Läst 27 februari 2015 
  2. ^ Spåret innehåller tidigare outgiven musik.
  3. ^ ”James Bond's Best and Worst: Peter Travers Ranks All 24 Movies”. rollingstone.com. http://www.rollingstone.com/movies/lists/james-bonds-best-and-worst-peter-travers-ranks-all-24-movies-20121109/on-her-majestys-secret-service-1969-19691231. Läst 16 mars 2014. 
  4. ^ ”Top 10 James Bond Movies : Part 2”. 007james.com. http://www.007james.com/articles/top_10_james_bond_movies_part_2.php. Läst 16 mars 2014. 
  5. ^ ”New James Bond sticks to tradition” (på engelska). Daily Mirror. 19 december 1969. Läst 27 februari 2015. 

Externa länkar

v  r
James Bond av Ian Fleming
Rollfigurer
Böcker av
Ian Fleming
Casino Royale · Leva och låta dö · Attentat · Döden spelar falskt · Kamrat Mördare · Döden på Jamaica · Goldfinger · Ur dödlig synvinkel · Åskbollen · Älskade spion · I Hennes Majestäts hemliga tjänst · Man lever bara två gånger · Mannen med den gyllene pistolen · Octopussy
Böcker av andra
författare
Överste Sun · Med rätt att döda · Specialuppdrag för 007 · Iskallt för 007 · Role of honour · Nobody Lives For Ever · No deals, Mr Bond · Scorpius · Win, lose or die · Tid för hämnd · Brokenclaw · The man from Barbarossa · Death is forever · Never send flowers · Seafire · Cold · Zero Minus Ten · The Facts of Death · High Time to Kill · Doubleshot · Never dream of dying · The man with the red tattoo · Silverfena · Blodsfeber · Double or Die · Hurricane Gold · I djävulens tjänst · By Royal Command · Carte Blanche · Solo · Shoot to Kill · Trigger Mortis · Heads You Die · Forever and a Day
EON Productions
filmer
Agent 007 med rätt att döda (1962) · Agent 007 ser rött (1963) · Goldfinger (1964) · Åskbollen (1965) · Man lever bara två gånger (1967) · I hennes majestäts hemliga tjänst (1969) · Diamantfeber (1971) · Leva och låta dö (1973) · Mannen med den gyllene pistolen (1974) · Älskade spion (1977) · Moonraker (1979) · Ur dödlig synvinkel (1981) · Octopussy (1983) · Levande måltavla (1985) · Iskallt uppdrag (1987) · Tid för hämnd (1989) · Goldeneye (1995) · Tomorrow Never Dies (1997) · Världen räcker inte till (1999) · Die Another Day (2002) · Casino Royale (2006) · Quantum of Solace (2008) · Skyfall (2012) · Spectre (2015) · No Time to Die (2021)
Skådespelare: Sean Connery (1962–1971) · George Lazenby (1969) · Roger Moore (1973–1985) · Timothy Dalton (1987–1989) · Pierce Brosnan (1995–2002) · Daniel Craig (2006–2021)
Fristående filmer
Casino Royale (tv-film från 1954) · Casino Royale (1967 med David Niven) · Never Say Never Again (1983 med Sean Connery)
Övrigt
Auktoritetsdata
VIAF: 221434239