Georges Charpak

Georges Charpak
Född	1 augusti 1924[1][2][3] Dubrovytsja[4]
Död	29 september 2010[1][5][6] (86 år) Paris femte arrondissement[7]
Medborgare i	Frankrike[4] och Polen[4]
Utbildad vid	Lycée Saint-Louis École nationale supérieure des mines de Paris École de physique des Houches Universitetet i Paris
Sysselsättning	Fysiker[4], medlem av franska motståndsrörelsen, forskare
Arbetsgivare	Centre national de la recherche scientifique (1948–1959) CERN (1959–1991)[8]
Maka	Dominique Vidal
Barn	3
Utmärkelser
CNRS silvermedalj (1971)[9] Prix Jean Ricard (1973)[8] Hedersdoktor vid Universitetet i Genève (1977) High Energy and Particle Physics Prize (1989) Nobelpriset i fysik (1992)[10][11] Riddare av Hederslegionen (1993)[12] Hedersdoktor vid Aristotelesuniversitetet i Thessaloniki (1993) Hedersdoktor vid Université libre de Bruxelles (1994)[13] Hedersdoktor vid Coimbras universitet (1994) Hedersdoktor vid University of Ottawa (1995) Officer av Nationalförtjänstorden (1997)[14] Officer av Hederslegionen (2007) Nessim Habif-priset (2013)
Redigera Wikidata

Georges Charpak, född 1 augusti 1924 i Dąbrowica, Polen) (nuvarande Dubrovytsia, Ukraina), död 29 september 2010 i Paris, var en fransk nobelpristagare i fysik 1992. Han fick priset med motiveringen "för hans uppfinning och utveckling av partikeldetektorer, särskilt flertrådsproportionalkammaren".^[15]

Charpaks familj flyttade från Polen till Paris när han var 7 år gammal. Under andra världskriget deltog han i den franska motståndsrörelsen och fängslades 1943. 1944 deporterades han till koncentrationslägret i Dachau, där han blev kvar till krigets slut 1945. Han blev fransk medborgare 1946.

Charpak tog doktorsexamen vid Collège de France, Paris 1955. 1959 började han arbeta vid CERN i Genève och 1984 blev han Joliot-Curie professor vid École Normale Supérieure de Physique et Chimie i Paris.

Han blev medlem i franska vetenskapsakademin 1985.

Charpaks uppfinning, flertrådsproportionalkammaren, möjliggör upptäckten av mycket kortlivade och sällsynta partiklar. Detektorn levererar data direkt till anslutna datorer som kan analysera en mycket stor mängd data. Detta gör det möjligt att studera förlopp med både större upplösning och tätare tidsintervall än som tidigare var möjligt med till exempel bubbelkammare.

Källor

Externa länkar

• Nobelprize.org, Nobelpriset i fysik 1992
• Nobelprize.org, Georges Charpak - Curriculum Vitae
• Dödsannons (Franska)

v • r Nobelpristagare i fysik 1901–1925 Röntgen (1901) · Lorentz, Zeeman (1902) · Becquerel, P. Curie, M. Curie (1903) · Strutt (1904) · Lenard (1905) · Thomson (1906) · Michelson (1907) · Lippmann (1908) · Marconi, Braun (1909) · van der Waals (1910) · Wien (1911) · Dalén (1912) · Onnes (1913) · von Laue (1914) · W. Bragg, L. Bragg (1915) · Utdelades ej 1916. · Barkla (1917) · Planck (1918) · Stark (1919) · Guillaume (1920) · Einstein (1921) · N. Bohr (1922) · Millikan (1923) · Siegbahn (1924) · Franck, Hertz (1925) 1926–1950 Perrin (1926) · Compton, Wilson (1927) · Richardson (1928) · de Broglie (1929) · Raman (1930) · Utdelades ej 1931. · Heisenberg (1932) · Schrödinger, Dirac (1933) · Utdelades ej 1934. · Chadwick (1935) · Hess, Anderson (1936) · Davisson, Thomson (1937) · Fermi (1938) · Lawrence (1939) · Utdelades ej 1940–1942. · Stern (1943) · Rabi (1944) · Pauli (1945) · Bridgman (1946) · Appleton (1947) · Blackett (1948) · Yukawa (1949) · Powell (1950) 1951–1975 Cockcroft, Walton (1951) · Bloch, Purcell (1952) · Zernike (1953) · Born, Bothe (1954) · Lamb, Kusch (1955) · Shockley, Bardeen, Brattain (1956) · Yang, T. Lee (1957) · Tjerenkov, Frank, Tamm (1958) · Segrè, Chamberlain (1959) · Glaser (1960) · Hofstadter, Mössbauer (1961) · Landau (1962) · Wigner, Goeppert-Mayer, Jensen (1963) · Townes, Basov, Prochorov (1964) · Tomonaga, Schwinger, Feynman (1965) · Kastler (1966) · Bethe (1967) · Alvarez (1968) · Gell-Mann (1969) · Alfvén, Néel (1970) · Gabor (1971) · Bardeen, Cooper, Schrieffer (1972) · Esaki, Giæver, Josephson (1973) · Ryle, Hewish (1974) · A. Bohr, Mottelson, Rainwater (1975) 1976–2000 Richter, Ting (1976) · Anderson, Mott, van Vleck (1977) · Kapitsa, Penzias, Wilson (1978) · Glashow, Salam, Weinberg (1979) · Cronin, Fitch (1980) · Bloembergen, Schawlow, Siegbahn (1981) · Wilson (1982) · Chandrasekhar, Fowler (1983) · Rubbia, van der Meer (1984) · von Klitzing (1985) · Ruska, Binnig, Rohrer (1986) · Bednorz, Müller (1987) · Lederman, Schwartz, Steinberger (1988) · Ramsey, Dehmelt, Paul (1989) · Friedman, Kendall, R. Taylor (1990) · de Gennes (1991) · Charpak (1992) · Hulse, J. Taylor (1993) · Brockhouse, Shull (1994) · Perl, Reines (1995) · D. Lee, Osheroff, Richardson (1996) · Chu, Cohen-Tannoudji, Phillips (1997) · Laughlin, Störmer, Tsui (1998) · 't Hooft, Veltman (1999) · Alfjorov, Kroemer, Kilby (2000) Från 2001 Cornell, Ketterle, Wieman (2001) · Davis, Koshiba, Giacconi (2002) · Abrikosov, Ginzburg, Legget (2003) · Gross, Politzer, Wilczek (2004) · Glauber, Hall, Hänsch (2005) · Mather, Smoot (2006) · Fert, Grünberg (2007) · Nambu, Kobayashi, Masukawa (2008) · Kao, Boyle, Smith (2009) · Geim, Novoselov (2010) · Perlmutter, Schmidt, Riess (2011) · Wineland, Haroche (2012)  · Englert, Higgs (2013) · Akasaki, Amano, Nakamura (2014) · Kajita, McDonald (2015) · Kosterlitz, Haldane, Thouless (2016) · Weiss, Barish, Thorne (2017) · Ashkin, Mourou, Strickland (2018) · Peebles, Mayor, Queloz (2019) · Penrose, Genzel, Ghez (2020) · Manabe, Hasselmann, Parisi (2021) · Aspect, Clauser, Zeilinger (2022) · Agostini, Krausz, L'Huillier (2023)