Dachau (koncentrationsläger)
| Dachau | |
 Glädjescener vid lägrets befrielse. | |
| Plats | Dachau |
|---|---|
| I bruk | mars 1933 – april 1945 |
| Kommendant | Lista över kommendanter |
| Antal döda | 41 500 |
| Befriat av | USA:s armé |
Dachau var det första tyska koncentrationslägret, vilket öppnades den 22 mars 1933, samma år som nazisterna kom till makten.[1] Lägret låg utanför staden Dachau 20 km nordväst om München i Bayern.[2]
Dachau var framförallt ett koncentrationsläger för politiskt oppositionella, kriminella, ”arbetsskygga” och romer. Mellan 1933 och 1945 var 200 000 personer internerade i lägret.[3] Av dessa dog 41 500[4] av undernäring, i sjukdomar och av misshandel. Ytterligare ett par tusen sköts ihjäl.[5]
I Dachau utfördes medicinska experiment på begäran av armén och flygvapnet. Bland annat användes romer och sinti i försök att återuppliva nedfrusna personer och i tester om möjligheten att överleva på havsvatten. Riksläkaren Ernst-Robert Grawitz var dock bekymrad; han var osäker på om "de främmande raskaraktäristika" gjorde experimentens resultat oanvändbara för tyska ariska män.[5]
Dachau befriades den 29 april 1945 av styrkor ur amerikanska armén, men kom likväl att en lång tid att fungera som bostad för flyktingar.
Lägret hade gaskammare men enligt Simon Wiesenthal-centret i Los Angeles användes dessa inte för att döda människor. The Holocaust History Project har gått igenom ett stort källmaterial[6] och kommit fram till att flertalet av gaskamrarna i Dachau huvudsakligen användes för att desinficera kläder och madrasser i lägren, men att en av gaskamrarna av allt att döma var byggd för att döda människor, oklart dock om den hann tas i bruk.
Lägerkommendanter
- Hilmar Wäckerle: mars – juni 1933
- Theodor Eicke: juni 1933 – 7 juli 1934
- Alexander Reiner: utnämnd 6 december 1934 (tillträdde ej)
- Heinrich Deubel: 10 december 1934 – 31 mars 1936
- Hans Loritz: 1 april 1936 – juli 1939
- Alexander Piorkowski: 19 februari 1940 – september 1942
- Martin Weiss: 1 september 1942 – 31 oktober 1943
- Eduard Weiter: 31 oktober 1943 – 26 april 1945
- Martin Weiss: 26 april – 28 april 1945
- Johannes Otto: 28 april 1945
- Heinrich Wicker: 28 april – 29 april 1945
Kända fångar
- Bruno Bettelheim, psykiatriker, författare. fängslad 1938, frisläppt 1939
- Alexandros Papagos, överbefälhavare i Greklands armé, f.d. krigsminister, senare Greklands premiärminister (konservativ).[2]
- Martin Niemöller, evangelisk-luthersk präst
- Fritz Gerlich, antinazistisk journalist
- Bernhard Lichtenberg, katolsk präst (avled på ditfärden)
- Antoinette av Luxemburg, kronprinsessa av Bayern
- Albrekt av Bayern, kronprins av Bayern
- Theodor Duesterberg tysk högerpolitiker, internerad under 1934
- Fritz Thyssen, tysk industriman
- Hjalmar Schacht, före detta riksbankschef och minister
- Kurt Schumacher, socialdemokratisk politiker
- Charles Bliss,[7] österrikisk semiotiker och ingenjör
Kommunister
- Alfred Andersch, fängslad sex månader under 1933
- Hans Beimler, fängslades och rymde. Dog under spanska inbördeskriget.
- Emil Carlebach (jude), i Dachau sedan 1937, skickades till Buchenwald under 1938
- Nikolaos Zachariadis (grek), från november 1941 till maj 1945
- Oskar Müller, i Dachau från 1939 till 1945
- Nando Gherghetta (italienare), från 1943
- Georg Elser, avrättad 9 april 1945. Utförde ett bombattentat mot Hitler.
Se även
- Koncentrationsläger i Nazityskland
- Koncentrationsläger
- Märken för fångar i nazistiska koncentrationsläger
- Lista över nazistiska koncentrationsläger
Referenser
Noter
- ^ ”Koncentrationsläger för 5 000 i Dachau”. Svenska Dagbladet: s. 22. 23 mars 1933. https://www.svd.se/arkiv/1933-03-23/22. ”Ännu vet man icke vad som kommer att ske med de tusentals personer, som häktats och anhållits i Tyskland sedan den 5 mars. Att i längden behålla dem i fängelserna, vilka förmodligen äro upptagna till bristningsgränsen, låter sig knappast göra, och därför har man för avsikt att uppföra särskilda koncentrationsläger för de politiska fångarna. [...] Även bayerska regeringen har låtit upprätta ett koncentrationsläger i närheten av Dachau. Enligt vad Münchens nationalsocialistiske polispresident meddelar kommer detta läger att rymma 5 000 personer. Här komma alla anhållna kommunistiska, socialdemokratiska och Reichsbannerledare, vilka utgöra en fara för statens säkerhet, att inhysas, då det ej är möjligt att kvarhålla dem i fängelserna respektive försätta dem på fri fot. Om man, yttrade polispresidenten, vill garantera lugnet och ordningen inom staten, måste dylika åtgärder träffas och genomföras utan hänsyn till småaktiga betänkligheter.”
- ^ Gedänkstätte Dachau [1]
- ^ Zámečník, Stanislav, 2004, ss. 377, 379.
- ^ ”Visitor Information – Introduction”. KZ-Gedenkstätte Dachau. http://www.kz-gedenkstaette-dachau.de/index-e.html. Läst 2 november 2017.
- ^ [a b] Lewy, Guenter, 2001, ss. 172–173
- ^ ”The Dachau Gas Chambers”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2007. https://web.archive.org/web/20070205055717/http://www.holocaust-history.org/dachau-gas-chambers/.
- ^ ”The Symbols Of Bliss” (på engelska). www.bbc.co.uk. https://www.bbc.co.uk/mediacentre/proginfo/2017/29/bbc.com/mediacentre/proginfo/2017/29/the-symbols-of-bliss/. Läst 6 april 2022.
Källor
- Zámečník, Stanislav, That was Dachau 1933–1945. Fondation internationale de Dachau 2004
- Lewy, Guenter, The Nazi persecution of the Gypsies. Oxford Univerdsity Press 2001, ISBN 0-19-512556-8
| |||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
